Det fanns mycket som gick enligt plan men det fanns det som inte blev bra alls. Hygien var en av de delarna som jag fick tänka om på och som blev min egen lilla kris. När vi planerade så tyckte vi att det var smart att jag skulle lägga ut allt avfall i tätslutande kärl på balkongen. Vi hade inte tagit med i beräkningarna att det skulle bli sådan värme. Första kvällen lade jag ut mina påsar med avfall men redan andra kvällen insåg jag att jag inte kunde lägga ut något där. Det var 35 grader varmt, det luktade lite om min tunna trots det tättslutande locket och mina grannar satt ute och grillade. Jag tog in de tättslutande kärlen och ställde dem i badrummet. Det funkade jättebra…till dag tre. På morgonen dag tre kom jag ut från sovrummet och möttes av en ”vägg” Stanken som kom från badrummet var, minst sagt, otrevlig. Först tänka jag att det bara var för att jag inte hade stängt badrumsdörren ordentligt. Så var det inte. Under dagen blev stanken värre och värre och jag började fundera över hur jag skulle tackla det på ett vettigt sätt. På vinden hade jag material som jag kunnat använda men jag fick inte lämna lägenheten. Jag funderade på att slå Klorin i min kisstunna men hade för mig att jag hört att det inte är bra. Tack och lov för mina ”grannar” på Twitter. Jag skrev en fråga om hur jag skulle handskas med det och fick snabbt svar. ”Späd först ut så mycket du kan och sen kan du hälla på Klorin” Jag tog mina 10 liter extravatten och spädde och sen slog jag på ett par deciliter Klorin. Jag blev också manisk på att stänga badrumsdörren. Nu luktade lägenheten Klorin istället men det kunde jag leva med. Dag fyra märkte jag inte av doften alls så länge jag inte gick in i badrummet (jag erkänner att mina besök blev korta). Efteråt har jag förstått att det luktade hela tiden men att jag bara vant mig och det hade inget att göra med att doften avtagit i lägenheten. Ett annat bekymmer med hygienen var att det var så varmt och jag fick inte öppna någonstans. Jag vågade aldrig kolla temperaturen i lägenheten men bara för att ge er en liten känsla för hur jag hade det kan jag berätta att jag har fönster åt två håll. Jag försökte hålla mig i det minst varma området varje stund på dagen. Ingen fläkt, ingen frisk luft in och ingen dusch. Stillastående luft i en vecka med utetemperaturer på mellan 28 och 35 grader plus. Det finns massor jag kan berätta om hur jag upplevde min vecka men det som hände är sådant som man upplever om man är hemma själv en vecka. Jag läste en del, jobbade när det var dagsljus, dokumenterade en hel del och egentligen njöt jag av tystnaden. För tyst var det. När kylen stängdes av så blev det verkligen tyst. Jag hade så klart min vevradio och unnade mig musik och nyheter från P4 under en del av dagen. På kvällarna hörde jag att mina grannar hade trevliga fester. Kände mig lite isolerad men inte så att det störde på något sätt. Så dag sex såg jag att jag missat ett samtal där telefonnumret kunde vara min anhöriges läkare. Detta var ett sådant undantag som vi tagit beslut om så jag ringde upp så fort jag sett det. Det var inte läkaren, det var Västnytt. De hade läst om mitt lilla experiment och ville gärna göra ett ”Hemma hos” Klart jag sa att de var välkomna. Att sprida kunskap var ju en av orsakerna till att jag gjorde detta. Klockan var 10.45 och de ville besöka mig vid lunchen. Jag hade inte duschat på nästan en vecka och jag hade inte vädrat på lika länge. Detta var en riktigt test för mig. Hur skulle jag handskas med att känna mig så ofräsch när jag fick besök och spelades in på TV. Det var ju inte så att jag inte tvättade mig några gånger om dagen men det var med våtservetter och mitt hår var otvättat. Det är bara att gilla läget. Torrschampo och lite makeup fick räcka. När journalisten kom så började han med att kolla att min frys var varm och torr. Det förstår ju alla att om jag hade haft el så hade jag aldrig hunnit avfrosta och värme frys och kyl på en timme. Min test blev validerad på ett sätt jag inte väntat mig men det kändes bra. Jag lagade lite mat och han intervjuade mig. Jag hade inte pratat med någon på nästan en vecka så det var en härlig känsla att ha sällskap. Som avslutning på besöket ville han filma min toalett och ta lite bilder även där inne. Jag frågade honom om han verkligen var säker och det var han. Min tolkning av hans ansiktsfärg och uttryck tillsammans med hans snabba avslut är att det luktade väldigt illa i mitt badrum. Den kvällen var första gången under hela tiden som jag kände mig lite ensam och började räkna ner timmarna. På kvällen använde jag en lyckta som Criseq.se skickat till mig och i skenet från den drack jag ett glas cider och kände att veckan var avklarad och att jag hade lärt mig en del. Om mig själv, om hemberedskap och om vikten av att ha bra ”grannar”