Det fanns mycket som gick enligt plan men det fanns det som inte blev bra alls.
Hygien var en av de delarna som jag fick tänka om på och som blev min egen lilla kris.
När vi
planerade så tyckte vi att det var smart att jag skulle lägga ut allt avfall i
tätslutande kärl på balkongen. Vi hade inte tagit med i beräkningarna att det
skulle bli sådan värme. Första kvällen lade jag ut mina påsar med avfall men
redan andra kvällen insåg jag att jag inte kunde lägga ut något där. Det var 35
grader varmt, det luktade lite om min tunna trots det tättslutande locket och
mina grannar satt ute och grillade.
Jag tog in
de tättslutande kärlen och ställde dem i badrummet.
Det
funkade jättebra…till dag tre.
På morgonen
dag tre kom jag ut från sovrummet och möttes av en ”vägg” Stanken som kom från
badrummet var, minst sagt, otrevlig. Först tänka jag att det bara var för att
jag inte hade stängt badrumsdörren ordentligt. Så var det inte.
Under
dagen blev stanken värre och värre och jag började fundera över hur jag skulle
tackla det på ett vettigt sätt. På vinden hade jag material som jag kunnat
använda men jag fick inte lämna lägenheten.
Jag
funderade på att slå Klorin i min kisstunna men hade för mig att jag hört att det
inte är bra. Tack och lov för mina ”grannar” på Twitter. Jag skrev en fråga om
hur jag skulle handskas med det och fick snabbt svar. ”Späd först ut så mycket
du kan och sen kan du hälla på Klorin” Jag tog mina 10 liter extravatten och
spädde och sen slog jag på ett par deciliter Klorin. Jag blev också manisk på
att stänga badrumsdörren. Nu luktade lägenheten Klorin istället men det kunde
jag leva med. Dag fyra märkte jag inte av doften alls så länge jag inte gick in
i badrummet (jag erkänner att mina besök blev korta). Efteråt har jag förstått
att det luktade hela tiden men att jag bara vant mig och det hade inget att
göra med att doften avtagit i lägenheten.
Ett
annat bekymmer med hygienen var att det var så varmt och jag fick inte öppna
någonstans. Jag vågade aldrig kolla temperaturen i lägenheten men bara för att
ge er en liten känsla för hur jag hade det kan jag berätta att jag har fönster
åt två håll. Jag försökte hålla mig i det minst varma området varje stund på
dagen. Ingen fläkt, ingen frisk luft in och ingen dusch. Stillastående luft i
en vecka med utetemperaturer på mellan 28 och 35 grader plus.
Det finns
massor jag kan berätta om hur jag upplevde min vecka men det som hände är
sådant som man upplever om man är hemma själv en vecka.
Jag läste
en del, jobbade när det var dagsljus, dokumenterade en hel del och egentligen
njöt jag av tystnaden. För tyst var det.
När kylen
stängdes av så blev det verkligen tyst. Jag hade så klart min vevradio och
unnade mig musik och nyheter från P4 under en del av dagen. På kvällarna hörde
jag att mina grannar hade trevliga fester. Kände mig lite isolerad men inte så
att det störde på något sätt.
Så dag sex
såg jag att jag missat ett samtal där telefonnumret kunde vara min anhöriges
läkare. Detta var ett sådant undantag som vi tagit beslut om så jag ringde upp
så fort jag sett det.
Det var
inte läkaren, det var Västnytt. De hade läst om mitt lilla experiment och ville
gärna göra ett ”Hemma hos” Klart jag sa att de var välkomna. Att sprida kunskap
var ju en av orsakerna till att jag gjorde detta.
Klockan
var 10.45 och de ville besöka mig vid lunchen. Jag hade inte duschat på nästan
en vecka och jag hade inte vädrat på lika länge. Detta var en riktigt test för
mig. Hur skulle jag handskas med att känna mig så ofräsch när jag fick besök
och spelades in på TV. Det var ju inte så att jag inte tvättade mig några
gånger om dagen men det var med våtservetter och mitt hår var otvättat.
Det är
bara att gilla läget. Torrschampo och lite makeup fick räcka.
När
journalisten kom så började han med att kolla att min frys var varm och torr.
Det förstår ju alla att om jag hade haft el så hade jag aldrig hunnit avfrosta
och värme frys och kyl på en timme. Min test blev validerad på ett sätt jag
inte väntat mig men det kändes bra. Jag lagade lite mat och han intervjuade
mig. Jag hade inte pratat med någon på nästan en vecka så det var en härlig
känsla att ha sällskap. Som avslutning på besöket ville han filma min toalett
och ta lite bilder även där inne. Jag frågade honom om han verkligen var säker
och det var han. Min tolkning av hans ansiktsfärg och uttryck tillsammans med
hans snabba avslut är att det luktade väldigt illa i mitt badrum. Den kvällen
var första gången under hela tiden som jag kände mig lite ensam och började
räkna ner timmarna.
På kvällen
använde jag en lyckta som Criseq.se skickat till mig och i skenet från den
drack jag ett glas cider och kände att veckan var avklarad och att jag hade
lärt mig en del.
Om mig
själv, om hemberedskap och om vikten av att ha bra ”grannar”