Dag 1

Det är måndag 4 februari och klockan är snart 07.

Jag har duschat och tvättat håret och nu sitter jag här och väntar på att vaktmästaren ska komma och stänga av el och vatten. Jag har haft balkongdörren öppen över natten för att få det lite kallt inne. Och det funkade. I går när jag gick och lade mig var det 20 grader här inne, nu är det bara 14 grader. Jag är tacksam att det inte small till och blev -15 grader i natt utan att temperaturen här i Göteborg håller sig runt 0 grader.

Jag sparar lite på min el så jag kommer inte att posta hela tiden men allt eftersom veckan går kommer och jag att se hur jag bör ransonera min el för att klara mig hela veckan kommer det nog mer. Ni får klick runt på sidan så ni ser vad och varför jag gör detta så återkommer jag under eftermiddagen.

Vintertestet

Det är samma scenario, likadan planering, samma risker och samma tankar runt det. Vi har inte förändrat så mycket.

Det har lagts till ett bilbatteri då jag inte litar på att det blir så många soltimmar nu som i somras. Jag vill ju kunna dokumentera så mobilen måste få ström.

Jag kommer att ha igång min HeatPal några timmar om dagen och vi vet ju att det inte är bra att ha det tillstängt med tanke på eventuell syrebrist. Lösningen där är att jag har en Co2-varnare men den ser bara till att jag inte dör i sömnen och syre måste jag ha in så varje natt kommer mitt köksfönster att vara öppet. Det gör ju att det blir kallare här inne så det simulerar även nedkylning av lägenheten.

Jag har tagit ner min flaska med ”Aqua kem” från vinden. Det är ett medel som förhindrar dålig lukt på toaletten.

Det är alla förändrigar som gjorts och nu kör jag!

Varför en vecka?

När försvarsberedningen började tala om att vi medborgare bör kunna klara oss en vecka vid en kris så började jag fundera över hur jag förmedlar det på föreläsningar.

Att klara sig i 72 timmar är inte så svårt, man kan till och med överleva utan vatten i nödfall.

Men en vecka?! Då måste man tänkta till lite.

Inom Civilförsvarsförbundet föreläser vi om det och vi visar hur man kan förbereda sig men någonstans kände jag att vi inte visste hur det skulle kännas på riktigt.

Så förra året fick jag möjlighet att prova att leva en vecka i min lägenhet utan el och vatten.

Mitt uppdrag blev att se hur man klarar sig en vecka med bara det man har hemma. Jag är ju en prepper så beslutet blev att jag inte fick komplettera med någonting utöver vissa dokumentationsmöjligheter.

Jag ville göra detta men kände en viss oro att det inte skulle fungera eftersom jag bor i lägenhet och inte själv kan styra vad som händer. Dessutom var ju ”krisen” bara min och jag hade en del att ta hänsyn till. Först frågade jag min hyresvärd om det var ok att jag gjorde detta. Hyresvärden tyckte det var ett bra initiativ och lovade dessutom att stänga av strömmen och vattnet på riktigt. Jag tog även hjälp av en av mina kollegor för att diskutera upplägg och för att jag skulle ha ett bollplank under planeringen. Innan jag låstes in funderade vi fram och tillbaka på scenario, säkerhet och dokumentation. Vi gjorde en noggrann risk och sårbarhetsanalys för det var viktigt att ingen/inget skadades under veckan.

Vissa stunder kändes det som lite fusk när jag förberedde mig men mitt uppdrag var att se hur det skulle kunna fungera men samtidigt var säkerheten viktig.

Sammanfattning 4-11 juli

Det fanns mycket som gick enligt plan men det fanns det som inte blev bra alls.
Hygien var en av de delarna som jag fick tänka om på och som blev min egen lilla kris.

När vi planerade så tyckte vi att det var smart att jag skulle lägga ut allt avfall i tätslutande kärl på balkongen. Vi hade inte tagit med i beräkningarna att det skulle bli sådan värme. Första kvällen lade jag ut mina påsar med avfall men redan andra kvällen insåg jag att jag inte kunde lägga ut något där. Det var 35 grader varmt, det luktade lite om min tunna trots det tättslutande locket och mina grannar satt ute och grillade.

Jag tog in de tättslutande kärlen och ställde dem i badrummet.

Det funkade jättebra…till dag tre.

På morgonen dag tre kom jag ut från sovrummet och möttes av en ”vägg” Stanken som kom från badrummet var, minst sagt, otrevlig. Först tänka jag att det bara var för att jag inte hade stängt badrumsdörren ordentligt. Så var det inte.

Under dagen blev stanken värre och värre och jag började fundera över hur jag skulle tackla det på ett vettigt sätt. På vinden hade jag material som jag kunnat använda men jag fick inte lämna lägenheten.

Jag funderade på att slå Klorin i min kisstunna men hade för mig att jag hört att det inte är bra. Tack och lov för mina ”grannar” på Twitter. Jag skrev en fråga om hur jag skulle handskas med det och fick snabbt svar. ”Späd först ut så mycket du kan och sen kan du hälla på Klorin” Jag tog mina 10 liter extravatten och spädde och sen slog jag på ett par deciliter Klorin. Jag blev också manisk på att stänga badrumsdörren. Nu luktade lägenheten Klorin istället men det kunde jag leva med. Dag fyra märkte jag inte av doften alls så länge jag inte gick in i badrummet (jag erkänner att mina besök blev korta). Efteråt har jag förstått att det luktade hela tiden men att jag bara vant mig och det hade inget att göra med att doften avtagit i lägenheten.

 Ett annat bekymmer med hygienen var att det var så varmt och jag fick inte öppna någonstans. Jag vågade aldrig kolla temperaturen i lägenheten men bara för att ge er en liten känsla för hur jag hade det kan jag berätta att jag har fönster åt två håll. Jag försökte hålla mig i det minst varma området varje stund på dagen. Ingen fläkt, ingen frisk luft in och ingen dusch. Stillastående luft i en vecka med utetemperaturer på mellan 28 och 35 grader plus.

Det finns massor jag kan berätta om hur jag upplevde min vecka men det som hände är sådant som man upplever om man är hemma själv en vecka.

Jag läste en del, jobbade när det var dagsljus, dokumenterade en hel del och egentligen njöt jag av tystnaden. För tyst var det.

När kylen stängdes av så blev det verkligen tyst. Jag hade så klart min vevradio och unnade mig musik och nyheter från P4 under en del av dagen. På kvällarna hörde jag att mina grannar hade trevliga fester. Kände mig lite isolerad men inte så att det störde på något sätt.

Så dag sex såg jag att jag missat ett samtal där telefonnumret kunde vara min anhöriges läkare. Detta var ett sådant undantag som vi tagit beslut om så jag ringde upp så fort jag sett det.

Det var inte läkaren, det var Västnytt. De hade läst om mitt lilla experiment och ville gärna göra ett ”Hemma hos” Klart jag sa att de var välkomna. Att sprida kunskap var ju en av orsakerna till att jag gjorde detta.

Klockan var 10.45 och de ville besöka mig vid lunchen. Jag hade inte duschat på nästan en vecka och jag hade inte vädrat på lika länge. Detta var en riktigt test för mig. Hur skulle jag handskas med att känna mig så ofräsch när jag fick besök och spelades in på TV. Det var ju inte så att jag inte tvättade mig några gånger om dagen men det var med våtservetter och mitt hår var otvättat.

Det är bara att gilla läget. Torrschampo och lite makeup fick räcka.

När journalisten kom så började han med att kolla att min frys var varm och torr. Det förstår ju alla att om jag hade haft el så hade jag aldrig hunnit avfrosta och värme frys och kyl på en timme. Min test blev validerad på ett sätt jag inte väntat mig men det kändes bra. Jag lagade lite mat och han intervjuade mig. Jag hade inte pratat med någon på nästan en vecka så det var en härlig känsla att ha sällskap. Som avslutning på besöket ville han filma min toalett och ta lite bilder även där inne. Jag frågade honom om han verkligen var säker och det var han. Min tolkning av hans ansiktsfärg och uttryck tillsammans med hans snabba avslut är att det luktade väldigt illa i mitt badrum. Den kvällen var första gången under hela tiden som jag kände mig lite ensam och började räkna ner timmarna.

På kvällen använde jag en lyckta som Criseq.se skickat till mig och i skenet från den drack jag ett glas cider och kände att veckan var avklarad och att jag hade lärt mig en del.

Om mig själv, om hemberedskap och om vikten av att ha bra ”grannar”

Vem är jag?

Anette Staaf aka Svenssonprepper.

Man kan nog säga att jag brinner för hemberedskap och trygghet. Jag är en Prepper och enligt mina föräldrar föddes jag sådan. För några år sedan flyttade jag från stor villa i ett litet samhälle och till en liten lägenhet i storstan. Jag insåg då att det är en väldigt stor skillnad att ha hemberedskap i stan jämfört med på landet. Samma grundbehov men väldigt olika förutsättningar. Så under några år har jag nu studerat skillnaderna och försöker få alla att förstå att man kan vara en Prepper även på små ytor och mitt i stan.

Jag är instruktör i Civilförsvarsförbundet. Huvudinstruktör i HRL och Första Hjälpen och BarnHLR. Utbildar i hemberedskap, krisberedskap, krisstöd, MHFA (Mental Health First Aid) och Sorgbearbetning. Jag är även Rådgivare i Hemberedskap och driver tillsammans med en kollega podcasten Hemberedskap över en kopp te.

När jag säger att jag är en Prepper så är det många som reagerar och tycker att det är något negativt. I min värld betyder Prepper bara en person som är förberedd att klara sig själva vid en kris.

Mitt alias Svenssonprepper tog jag för att jag vill visa att även en ”Svensson” kan vara förberedd. Min utmaning är att se till att så många människor som möjligt klarar sig själva ”Om krisen eller kriget kommer”

Copyright Svenssonprepper 2019
Shale theme by Siteturner